Behandling av bihåleinflammation hos vården
Antibiotika behövs endast i vissa fall
I sällsynta fall kan man behöva behandla med antibiotika. I början av sjukdomen är det först och främst virus som är ansvariga för besvären. Men senare tillkommer ofta bakterier (t.ex. pneumokocker eller haemophilus-bakterier) och förorsakar så kallade superinfektioner (medicinskt uttryck för infektioner utöver virusinfektionen). Antibiotika är dock inte nödvändigt förrän det finns en uttalad bakteriell infektion. Experterna är överens om att antibiotika ordineras alldeles för ofta vid sinuit överlag.
Ibland kan det vara nödvändigt att sätta in antibiotikabehandling. Tecken på det är exempelvis:
- kraftiga besvär
- feber över 38,3 °C
- tilltagande besvär under sjukdomsförloppet
- överhängande komplikationer som till exempel inflammation i ögonen eller hjärnan
- om det förekommer en kronisk inflammatorisk lungsjukdom (bronkialastma, KOL), nedsatt immunförsvar, en svår underliggande sjukdom eller vid särskilda riskfaktorer som diabetes mellitus.
Gå till läkaren i tid för att söka vård
Om du inte har blivit bättre genom egenvård efter två veckor bör du för säkerhets skull besöka en läkare. Om det gäller ett barn, om du är äldre eller om du har en sekundär sjukdom som astma eller diabetes ska du helst uppsöka läkare ännu tidigare. Då handlar det om att förhindra ett kroniskt förlopp, men även om att utreda möjliga orsaker som kan ligga bakom förkylningsinfektionen.
Vad kan läkaren göra?
Framför allt är det viktigt att läkaren undersöker om det är något allvarligt som ligger bakom besvären. Vid en akut bihåleinflammation handlar det oftast om en inflammatorisk process som utlöses av virus. Skulle det däremot vara bakterier kan det vara nödvändigt med en antibiotikabehandling. Ibland är orsaken till den inflammatoriska svullnaden i slemhinnorna även blodcirkulationsstörningar eller en allergi. I det sistnämnda fallet är rekommendationen att undvika kontakt med sådant som utlöser allergin.
Kirurgi mot bihåleinflammation
I mycket sällsynta fall kan det även bli aktuellt med kirurgiska ingrepp vid en bihåleinflammation. Exempelvis när slemflödet hindras anatomiskt eller mekaniskt och läkemedelsbehandlingen är otillfredsställande. Det kan till exempel vara en sned nässkiljevägg, förstorade näsmusslor eller utbuktningar i slemhinnan (polyper). Men nyttan av en operation måste alltid noga övervägas.
Svåra komplikationer är ovanliga, men de kan dessvärre förekomma. Framför allt vid kronisk rinosinuit kan inflammationsprocessen i vissa fall sprida sig till ögonen eller hjärnan. Då kan det bli riktigt farligt! Låt det aldrig gå så långt, utan uppsök i stället läkarvård i god tid.
Nästäppa eller bihåleinflammation?
Vad skiljer en vanlig förkylning från en bihåleinflammation?
Om Sinuxol
Läs mer om hur Sinuxol löser huvudproblemen vid bihåleinflammation
Köp här
Sinupret forte & Sinuxol finns på de flesta apotek, här kan du se vilka.